Grundutbildning
Jag arbetade under denna tid på IBM, det stora datorföretaget, och i Åkersberga där jag bodde då fanns fler som liksom jag hade sin dagliga gärning på huvudkontoret i Kista.
Någon intelligent person kom på att vi skulle kunna göra besparingar genom att samåka så kontentan blev att vi 4 stycken kunde fylla en bil varje dag och ta oss till och från Kista. Med mitt nyupptäckta intresse så kom vi snart in på samtalsämnet släktforskning. Det visade sig att ytterligare en av samåkarna hade samma intresse! Carl Göran Backgård hade forskat ett bra tag och var således betydligt mer erfaren än jag.
På IBM uppmuntrade och sponsrade man medarbetarnas intressen genom den s.k. IBM-klubben. Carl-Göran och jag beslutade oss för att starta en sektion med ämnet släktforskning och denna sektion lever kvar även idag 30 år senare trots att vi båda har slutat. Vi är fortfarande medlemmar och klubben är aktiv med forskning studiebesök mm. Carl Göran började även med utbildning i ämnet så det var bara för mig att haka på och få den hjälp som var nödvändig för att utveckla intresset.
Jag skaffade mig mormonernas forskningsprogram och började registrera informationen i en nyinköpt IBM-PC. I dag, ett antal PC-datorer senare, har jag helt gått över till programmet DISGEN. Genom nybörjarkursen hade jag lärt mig det viktiga i att intervjua de äldre i släkten och började omgående på min fritid att göra det. En av dessa äldre, Alice, visade sig vara som en uppslagsbok. Hon kunde berätta om sådant hon hört sina föräldrar berätta bl.a. de 6 bröderna som hade bråkat om ägarskapet på gården.
Ca 20 år senare kunde jag verifiera att hennes, genom muntlig tradition överförda, uppgifter var sanna. Det som jag tyckte var märkligt var att det hon hört om de 6 bröderna var 300 år gammal information. Man kan undra om sådan muntlig tradition fungerar idag i dataåldern!
Alice (se bild till höger; Alice Österman) berättade också om personen som blivit avrättad och hennes 12 år äldre kusin som blivit skjuten av sin man.