Hur intresset för släktforskning startade!

Idag är släktforskning en folkrörelse som man till och med gör TV-program om. När jag började på 1970-talet var det inte lika vanligt. Intresset startade då min far hittade en liten trälåda uppe i ett trångt vindsutrymme i mangårdsbyggnaden på vår gård. Undanstoppad och troligen inte öppnad på 60-70 år vilket jag kunde bedöma efter att ha studerat innehållet.

I lådan fanns en bunt gamla papper som verkade tillhöra gården. Det var säkert en decimeter tjock bunt och jag lyckades med stor ansträngning tolka delar av handlingarna som rörde 1800-talets slut och början på 1900-talet. Handlingarna kring 1700- talet och den första delen av 1800-talet kunde jag bara tolka årtalet och i viss mån några namn.

Jag anade att jag funnit informationen om mina förfäder och tidigare ägare till vår gård. Det blev startskottet för att börja släktforska! Det irriterade mig att jag inte kunde förstå innehållet i skrifterna fullt ut. Det var märkliga tecken och jag kunde möjligen förstå att det var någon form av juridiska handlingar för när jag ansträngde mig så kunde jag uttyda att det ofta handlade om olika tingshandlingar. Åkers Skiepslags Laga Sommarting uti Norrö Gästgifwaregård 1762 var ett exempel på en bouppteckning efter en släkting, där de största värdena av det efterlämnade handlade om Siöredskap; skiötbåt med Segel, bonot, fjällfisknoth, swepnot, mm.

På Ljusterö hade det tidigare kommit ut en bok om ön i äldre tider av en författare som hette Karl Åkerberg. Jag kände honom inte men ringde i alla fall upp och berättade om mitt dilemma att inte kunna tolka handlingarna.
Han visade ett tydligt intresse och som jag uppfattade det, läste han obekymrat handlingarna och mina misstankar visade sig vara riktiga. Detta var verkligen gårdens handlingar! Namnen kunde jag konstatera var mina förfäders i rakt nedstigande led på fädernet till slutet av 1700- talet och början av 1800-talet.