torsdag, november 23, 2017

Artiklar

Bonden Olof

Bonden Olof

dok 1700
Enligt skärgårdsforskaren och författaren Bertil Hedenstierna fanns som första, registrerade innevånare på Östra Lagnö bonden Olof, som enligt bostadslängden 1639 hade stora marker, men svag åkermark. Av utsädeslängderna framgår att årligen såddes två tunnor, vilket enligt Hedenstierna, kan ha motsvarat en åkerareal på fyra - fem tunnland.
Olof hade för den tiden, 1639, ovanligt många kreatur; 3 hästar, 17 kor och 7 ungnöt, 13 får, 17 getter och 2 svin.

Denna Olof Nilsson, född omkring 1590, var min FF FF FM FM FF eller enklare uttryckt rakt nedstigande släkting till mig med 10 generationer bakåt i tiden.
Gården som var den enda på Östra Lagnö denna tid, var ett frälsehemman och kan ha existerat som sådant redan ett eller flera århundraden tidigare enligt Hedenstierna.

Det var också Olof som enligt Alice Österman, vid min intervju på 1970-talet, hade 6 söner som senare bråkade om ägarskapet. I släktforskningen kan man se att Olof också hade en dotter, men på den tiden räknades inte kvinnor vid ägarskapsresonemang.

Enligt 1682 års mantalslängd är sönerna Nils respektive Per noterade som brukare av gården. Så tydligen avgick dom med seger vid arvstvisten.

Rysshärjningar

laundery
Året 1719 var ryssarna och brände i Stockholms skärgård och vår ö Östra Lagnö klarade sig inte utan här brändes allt ner till grunden. Förfadern Erich Persson blev drabbad, inte bara med förlust av de nedbrända byggnaderna, utan också som tillfångatagen av ryssarna. I mantalslängden från denna tid kan man läsa: ”Man fången och hustrun utfattig”. Trots denna notering, som tydligt innehåller en familjetragedi, måste Erik ändå ha blivit släppt av ryssarna, eftersom släktforskningen visar att han dog 1737 på Östra Lagnö. (Bild: Tvättstuga från 1700-talet, uppbyggd efter att ryssarna bränt ner allt)

De enda brukande bönderna Nils och Erik Pehrsson blev under några år skattebefriade som kompensation för sina förlorade byggnader. Nils var barnbarn till Olof Nilsson och Erik var gift med barnbarnet Brita Nilsdotter.



Ur gårdsdokumenten

År 1747, kan man läsa i de gamla gårdsdokumenten, fick Anders Nilsson och hans brorsbarn Pehr Olsson och Kierstin ”Stina” Olofsdotter lösa in 10 1/7 penninge land av hela hemmanet Öster Lagnö.
Anders Nilsson dog 1761 och i bouppteckningen står det att ¼ Mantal Frälse Skattehemman i Österlagnö värderades till 1200 Daler riksmynt.

År 1798 är det förändringar igen då sonen till Anders, Johan Andersson säljer till sin broder ”Hederlige och Beskedelige Bonden Nils Andersson sin ärvda del i hemmanet för Ett Tusende Sexhundrade Elofva Riksdaler Fem skillingar fyra rundstycken Riksgälds mynt eller 29.000 daler Kopparmynt.

Från adel till bönder

År 1801 fick min farfars farfars far Pehr Nilsson tillsammans med fyra andra bönder friköpa den mark dom brukade. En stor händelse för frälsebönderna att nu får äga sina gårdar på riktigt. Äganderätten till marken hade tidigare legat hos adeln, men brukats fullt ut av dessa bönder.

Första kända uppmätningen av mark

1816 i januari var det klart! Deloinstrumentet mellan bönderna Anders och Jan Nilsson samt systerns man Eric Persson. Det var en fullständig uppmätning och värdering av gårdsmarkerna där ett exempel kunde låta ”Af Storminnet fick Anders Nilsson närmast västertegen, bred i norr 46 aln och i Söder 45 ½ aln bred.1817 blev så hela öns åkermark registrerad och fördelad i Qvadrat alnar efter den mantalsstorlek man hade; Pehr Nilsson hade 17/52 dels mantal, Erik Jansson 11/52, Eric Persson 7/52, Anders Nilsson 6/52, Jan Nilsson 6/52 och Jan Persson 5/52.

karta

Laga skifte 1851 - 1852

De många delningarna och arvsskiften som blev gjorda skapade gårdar och marker som blev svåra att sköta effektivt. Åkrar kunde ligga utspridda över ön så därför tog Olof Sjöberg, som på den tiden ägde vår gård, initiativet att begära laga skifte av markerna vilket resulterade i lantmäteriförhandlingar och en förbättring av ägornas skötsel.

Bytes Contrackt som skädde i Östra Lagnö 163. (enl. gårdsdokument)

garden1910
Bröderna Jan Petter och Carl Eric Österman gjorde 1863 upp en intern fördelningen av gårdens 11/52 mantal i Östra Lagnö by, så att Jan Petter på sin lott fick 1/3 del det så kallade Ramsdalsskiftet. Carl-Erik fick 2/3 delar eller det så kallade Byskiftet. Denna delning bröderna emellan skulle vara gällande i 50 år står det i avtalet.
1907 den 18 oktober sker den formella hemmansklyvningen där nu barnen till bröderna är och blir ägare. Carl-Gustav som är äldsta sonen till Carl-Erik fick som var brukligt på denna tid ta över gården och drev den till sin död 1938. Min farfar David som var näst yngst gifte sig med dottern Sjöberg på Västra Lagnö och blev på det viset brukare av dennes gård. Där föddes min far Gunnar som när Carl-Gustav dog barnlös kunde köpa tillbaka fädernegården 1939.

Västra Lägnö Havsbad

Intill farfars gård låg sommarpensionatet Västra Lagnö Havsbad. Det var ett välbesökt ställe på sommaren av Stockholmare som önskade ut i skärgården och en som redan på första delen av 1930-talet arbetade här var Anna. Hon var född i Malmö och kom tidigt upp till Stockholm där hon arbetade på bla. Grand Hotell i Saltsjöbaden, Mosebacke, Rosersberg med flera ställen vintertid och på Havsbadet på sommaren. Anna och Gunnar träffades, blev förälskade och gifte sig 1939 och 1940 föddes jag. Jag tog över gården 1960 och får väl skämmas lite inför förfäderna att jag var den första i det långa led av ägare på 400 år, som inte fortsatte som jordbrukare utan begav mig till storstaden och skaffade mig andra sorters arbeten. Efter militärtjänsten bedömde jag att det skulle vara omöjligt att få ett uppehälle på samma sätt som förfäderna hade fått.

Nutid

Sedan 1993 bor vi permanent på gården Elsy och jag. Jag har följt en tradition i familjen! Min farfar fann sin kärlek med en som härstammade från Värmland, min far med en från Skåne och själv med en från Blekinge. Det har naturligtvis blivit bra för genblandningen men också för en intressant forskning.
Gården drivs idag huvudsakligen som skogsbruk med ett ständigt försök att hålla de tidigare brukade åkrarna öppna vilket verkligen är en kamp mot snabbväxande sly.
Det börjar också bli aktuellt att föra över gården på nästa generation så att vi kan lägga ytterligare tidsresurser på att söka våra rötter genom fortsatt släktforskning.

Friskrivningsklausul

Hemsidan strävar efter att hålla en hög standard på den information som offentliggörs på denna webbplats, men kan inte garantera att allt material som offentliggörs på webbplatsen är korrekt, fullständigt, pålitligt eller aktuellt till sitt innehåll. Hemsidan ansvarar inte för eventuella felaktigheter, försummelser eller oväntade förändringar som uppstår i samband med att information offentliggörs på denna webbplats eller används av 3de part.